En vinterpromenad på Hagtorpet

I dag tog jag en promenad på Hagtorpet - solen sken och de senaste dagarnas tunga och fuktiga dimma har ersatts av en torr och klar luft men det är fortfarande plusgrader fast december lider mot sitt slut.

De senaste vintrarna har det varit omöjligt att ta sig fram här på grund av de stora mängder snö som legat på åkrarna. Vädret är sig inte likt, det är alldeles för varmt och den varma luften matar på med stormvindar som avlöser varandra. Idag håller sig vinden lugn och det är magiskt tyst i naturen. Det enda  som hörs är nötskrikornas kraxande i träden. I morse hörde jag jakthundars skall långt borta men det räcker för att skrämma bort rådjuren som annars brukar beta här, det enda jag ser är de färska spåren i den blöta marken efter rådjur och älg.

Vi är stadsmänniskor ursprungligen och kan inget om jordbruk så marken är utarrenderad till någon som kan, en grannbonde som odlar och brukar marken som den skall brukas - ekologiskt. Numera är jag van men människor som kommer hit märker att någonting är annorlunda - tystnaden! Inget trafikbrus, inga ringsignaler, ingen reklammusik, absolut inget annat än de ljud som naturen själv frambringar.

Genom skogen och åkrarna rinner det som kallas vattengraven, jag vet faktiskt inte varför det kallas grav. Oftast är graven fylld med vatten som strömmar fint på sin väg mot Mälaren men under riktigt torra somrar kan den torka ut. På vårarna är den välfylld efter snösmältningen och det händer att gräsänder bygger sitt bo vid vattnet. På våren blommar Tussilago och kabbeleka vid kanterna och täcker det gråa fjolårsgräset med lysande gult.

Vatten är liv och denhär graven försörjer skogens djur med nödvändigt vatten, när det fryser blir det bekymmersamt för djuren. Denhär gamla stenbron binder ihop åkrarna och den används av djuren som förflyttar sig men  den håller utmärkt även för tunga  maskiner som krävs för att bruka jorden. Den är gammal och jag önskar jag visste vem som en gång byggde den, stenarna sitter perfekt och varken tiden, tjälen eller vattnet har förmått rubba den.

 

Även under vintern finns det innevånare som drar nytta av vattnet, det bor nämligen bävrar i vattengraven. Han som arrenderar marken brukar tvingas rensa den någon gång varje vinter för bävern bygger fördämningar som till slut får stopp på flödet och vattnet svämmar över på åkern om inget görs.  Jag såg att den nyss rensats men bävern klarar sig gott i det milda vädret.

En skön promenad såhär i slutet av december och nu blir det Tour de Ski på televisionen.

 

Trädgårdspromenad Annandag Jul

Ingen snö och ingen tjäle i marken, termometern visar på  +3,8 grader och en blek decembersol visar sig på dagen - även vintern kan ha sin tjusning i trädgården när snön inte bäddat in den i mjuka drivor. Städsegröna växter är alltid värda att ta en närmare titt på förutom att de ger en fin struktur till trädgården - året om.

Abies koreana `Silberlocke´

Miscanthus gräsens vackra plymer och blad rasslar i vinden - de står sig bra så länge ingen blötsnö knäcker dem.

Frösådd Miscanthus sinensis `Roland´

Mossplanteringarna trivs i den fuktiga luften och bidrar med sin gröna färg till ett vackert blickfång.

Mera mossa längre upp i trädgården med Calluna vulgaris `Mairs variety´ mellan stenarna.

 

Här har jag tagit bort  perenner och planterat in barr och ljung för att åstadkomma något som ser trevligare ut än bruna perenner under vintern. Området är ganska stort så det får bli lite i taget.

En julhälsning från mig till dig

En God Jul och Ett Gott Nytt År önskar jag alla läsare.

To all the blogreaders in foreign countries A Merry Christmas and A Happy New Year

Nu inleds slakten på våra vargar

Ibland mal byråkratins kvarnar snabbt. Rovdjurspropositionen som riksdagen beslutade om i början av december, där inga remissinstanser fick vara med och lämna synpunkter, tar nu nästa steg i samma snabba takt när Naturvårdsverket redan fattat beslut om att inleda jakten den 1 februari.

Först i tur står vargen, 30 vargar skall skjutas på två veckor och fem revir skall tömmas på varg i tre län.
När djur bildar revir på för dem lämpliga ställen så är det märkligt att man inte förstår att reviren återbesätts så länge vi har en vargpopulation i Sverige. Det är endast en lösning för stunden.

"Naturvårdsverket vill bidra till att öka toleransen för varg och andra rovdjur" säger Maria Ågren generaldirektör på Naturvårdsverket.

Hur man än läser detta upprepade påstående så förblir det lika befängt. Jägarna måste alltså få skjuta rovdjur för att åstadkomma en acceptans för rovdjuren för annars görs det i alla fall - alltså illegalt. Ingen skulle väl komma på tanken ens att avskaffa narkotikalagstiftningen med hot om att vi knarkar i alla fall men vi föredrar att göra det legalt.

I vilket fall som helst har det inte fungerat tidigare och kommer inte att göra det nu heller - uttalanden av en del jägare att vargen bör utrotas stärker misstanken om att här finns en dold agenda, alla vackra ord till trots.

Svenska Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen samt Världsnaturfonden WWF kommer att gemensamt överklaga beslutet samt även kräva inhibition i väntan på rättslig prövning av ärendet.

Ingen reklam - tack!

December torde vara månaden när kostnaderna för reklamutläggen slutligen skall håvas in.

I år beräknas de totala reklamkostnaderna uppgå till 60 miljarder kronor så det gäller för oss konsumenter att prestera och bidra till ökad tillväxt.

Vart vi än tittar så är reklamen där - bilderna  - överallt - och de vill oss något. Skvalmusiken som terroriserar oss i affärer och köpcentrum vill få oss i julstämning för numera betyder julstämning att vi skall konsumera ännu lite till.

Reklamens budskap är genialt och bygger på att skapa en känsla av ständig otillfredsställelse hos konsumenterna eller att vi vinner något på att köpa just den produkten..

Att konsumera produkter som vi inte behöver handlar om positionering där ingen blir vinnare. Kan liknas vid stadioneffekten där någon ställer sig upp för att se bättre varvid resten av publiken gör likadant.

Ingen vill känna sig hopplöst ute genom att gå i utsvängda jeans som var inne i fjol eller gå miste om fina presenter om man inte prenumererar på en trädgårdstidning där man - helt gratis - erhåller en planteringsspade och kultivator till trädgården, låt vara att de böjer sig i en märklig form så fort de skall göra sin tjänst i jorden.

Hur simpla och urusla produkterna än är kostar de naturresurser, inte bara i tillverkning utan även när de kasseras för det är naturen  i sista hand som skall ta hand om avfallet. Den allt snabbare genomströmningen av varor i samhället gör att våra ekosystem, som bryter ner och och assimilerar stora delar av samhällets avfallsprodukter, riskerar att skadas.

Vi kan inte undgå reklamen, hur desperata vi än blir över de fördummande köpbudskap som sköljer över oss. Inte ens SVT är numera reklamfritt, tittar man på vintersporten, vilket jag gör, sponsras programmen av olika företag vilket är tillåtet eftersom det inte är reklam - sic!

Lite patetiskt sätter vi upp en trevlig liten lapp på våra postlådor med en artig begäran om att slippa reklam vilket minskar mängden papper något men reklammakarna hittar alltid nya vägar, instucket i morgontidningen 

är det omöjligt för den snälle brevbäraren att avslöja reklamen.

Våra älskade julrosor

Det hör inte till vanligheterna att hitta en blommande Helleborus niger i trädgården i december.

Den varma hösten med den senaste veckans temperaturer lockar den att blomma. I går kväll visade termometern + 10,1 grader, tyvärr medför det varma vädret också kraftiga vindar. Vanligtvis brukar den hinna knoppas men sällan blomma innan kylan kommer och knopparna fryser bort.

Julrosorna är relativt lättodlade bara man väljer platsen med lite omsorg. Halvskugga i väldränerad jord som orkar hålla kvar fukten och kalkrikt bör det vara. Lite smulade äggskal runt plantorna tar de tacksamt emot. Tyvärr är de begärliga för sniglar och drabbas lätt av en svampsjukdom, bladfläckssjuka. Jag klipper bort övervintrade blad på våren när jag ser att nya skott är på gång för att hålla det luftigt runt plantan. Julrosor som nu säljs i butikerna har svårt att klara den varma och torra luften inomhus, de är inga krukväxter. Bäst är att plantera ut dem så fort som möjligt, alternativt ställa dem svalt och ljust.

 Helleborus x erichsmithii `Winter moonbeam´ med sin vackra, marmorerade blad är också på gång. Man kan se de ljusröda knopparna där nere, håller denhär värmen i sig kommer de snart att blomma. Denhär julrosen är mycket odlingsvärd, vackra blommor och vackert bladverk.

 Även denhär är full med knoppar - en frösådd utan namn. Flera vintrar nu har den helt frusit ner och jag har trott att den är borta men på sommaren kommer det upp nya skott  så det är en överlevare.

Pga av nedfrysningen så är det några år sedan jag sett den blomma men mitt minne säger att den har en vit blomma med prickar på bladen.

Har man en gång planterat in en Helleborus behöver man inte sakna fröplantor. De korsar sig lättvindigt med varann så har man fler än en bör man aldrig sätta en namnsort på plantan.

How great thou art

Vill man lyssna till vacker och mäktig musik finns en hel del att hämta bland våra folkkära psalmer. Jag brukar alltid lyssna till denhär när julen närmar sig, ingen julsång men oerhört stämningsfull.

Ingen kan väl förbli oberörd när "the king" med sin vibrerande stämma sjunger ut i "How great thou art" 

Kanske platsar dethär in under kategorin onödigt vetande men psalmen är faktiskt ursprungligen svensk "O store Gud" är titeln på svenska. Musiken är en svensk folkmelodi och texten skrevs av Carl Broberg ( 1859 - 1940 ) och publicerades första gången i Mönsterås tidning år1886.

I Storbritannien röstades denna vackra psalm fram som den populäraste psalmen ett år. Många artister har under åren sjungit in den, det finns några att välja på och jag väljer Elvis.