söndag 26 oktober 2014

Va, Pensiero



Helgerån eller alldeles underbart vackert, välj själv.  Zucchero tolkar de hebreiska fångarnas kör ur Verdis opera `Nabucco´
 

lördag 25 oktober 2014

Trädgårdspärlor

Riktigt gråväder ute, regnat hela förmiddagen men värmen håller i sig, drygt 10 grader som nog får sägas vara varmt för årstiden. Lite nostalgiskt känns det allt att bläddra bland trädgårdsbilderna och jag hittade lite "pärlor"
 
 
Actaea dahurica f.d.Cimicifuga - augustisilverax
Trollius europaeus -  trädgårdssmörboll  


Mertensia virginica -  pärlemorfjärva

Actaea rubra -  amerikansk trolldruva
Thalictrum rochebrunianum -  skuggviolruta
Adiantum pedatum -  frilandsadiantum
Actaea simplex `Brunette´ - silverax
Paeonia mlokosewitschii -  svavelpion

Euonymus cornutus `Quinquecornutus´- kasperbenved 

Viburnum furcatum -  japanskt gaffelolvon

onsdag 22 oktober 2014

Hosta - funkia

Hostor är nog bland de mest användbara växter man kan odla i trädgården. Med sitt distinkta bladverk, varierande bladformer och det mönster som olika nyanser av grönt, gult, vitt och blått på bladen skapar gör att variationerna är näst intill oändliga. Massplanteringar av Hosta är verkligen underbart vackert, som kantväxt i rabatter ger de ett extra lyft till planteringen. Passar utmärkt även som solitärer och ger en dämpande effekt bland blommande perenner. Vid vattensamlingar speglar sig bladen i vattnet och utgör ett iögonfallande blickfång.

De tolererar nästan all sorts jord, växer fint i surjordsrabatter men även i lera och sand. I sandjord växer de något långsammare men rötterna utvecklas bättre. Hostor är sköna, anspråkslösa och uthålliga, allt man kan begära och mer till av en växt.

De senaste åren har det kommit många nya varianter med vackert gula blad. De behöver lite skuggigare växtplats, jag planterade ganska många gula Hostor i våras och en del av dem fick lite brännskador på bladen av den gassande solen.

Om man nu skall hitta något negativt med växten så är det att bland de storvuxna varianterna är en del riktigt snabbväxande och har de inte fått en rejält stor växtplats så växer de ur sin kostym rätt fort och täcker omgivande växter. Det kan se tomt ut vid planteringen men om några år är man tvungen att dela plantan.

Förökning sker enklast genom delning. Bästa tiden är våren när de små knopparna tittar upp, det kan vara tungt att ta upp och dela en Hosta som fått växa länge på sin plats. Man gräver upp hela plantan och spolar av jorden runt rötterna så att man tydligt ser knopparna. Varje knopp ger en ny planta. Här är kniven det bästa verktyget. Man får vara ganska burdus men växterna tål att man skär i rötterna. Uppkrukade plantor klarar vintern fint, jag låter dem stå på marken tätt tillsammans och täckta av löven som fallit. Jag har inte förlorat en enda övervintrande Hosta i kruka.


Hosta `Sum and substance´ är en av de storvuxna i släktet. Här växer den tillsammans med Rhododendron men har blivit alldeles för stor och skuggar grannarna, borde ha flyttats för flera år sedan. Måste hitta en ny plats där den får expandera och bättre komma till sin rätt.


Hosta `Stiletto´ har som man kan ana av namnet smala och spetsiga blad. Snygg är den med sin skulpturala form men även denhär plantan är redo för delning till våren.


Hosta `Praying hands´ har höga, upprätta bladskaft med något vågiga bladkanter. Den har jag haft i många år men aldrig delat. Om det beror på den skuggiga växtplatsen låter jag vara osagt.


Hosta `June´  tillhör en av favoriterna inom släktet. Den har ett välformat växtsätt och riktigt vackra, gröna nyanser på bladen. En medelstor representant som kan få lite olika färgnyanser på bladverket beroende på om den står skuggigt eller soligt. Den här plantan växer i skuggan av Katsuran och står riktigt torrt då den tvingas konkurrera med Katsurans rotsystem. Har aldrig behövt dela den men det kan bero på den torra växtplatsen.


Hosta `Paradise island´ en av de vackra gulbladiga hostorna, ny för i år i trädgården. En medelstor Hosta som bör få en plats där inte den heta eftermiddagssolen bränner bladen. En vandrande skugga på växtplatsen uppskattas säkert av plantan.


Hosta `Cat´s eyes´ tillhör miniatyrerna inom släktet. Den är nog inte högre än ca 5cm. Har man inte plats för de stora giganterna finns numera ett rikligt urval av dvärghostor.


Hosta `Snow mouse´ tillhör också miniatyrerna. Inom Mousegruppen finns ett flertal namnsorter att välja bland. Mycket trevliga och dekorativa små Hostor - odlingsvärda på rätt ställe där de inte skyms av större växter. 


Hosta `Little devil´ något större än de allra minsta, knappt en dm hög.



måndag 20 oktober 2014

Hjälp inte till att sprida parkslide


I juni i fjol skrev jag ett blogginlägg om den invasiva växten parkslide - Fallopia japonica, på engelska heter den Japanese knotweed. Enligt min bloggstatistik är inlägget det mest lästa på bloggen. Jag gissar att många har bekymmer med parksliden i sina trädgårdar eller i omgivningarna. Men det anmärkningsvärda är att man också googlat en hel del på inköp av växten.

I Storbritannien är parksliden numera ett jätteproblem och det är förenat med straffansvar att sälja, skänka eller sprida parksliden i naturen. Den är ett stort hot mot den biologiska mångfalden genom att den slår ut landets naturliga växtlighet. Markägare upptäcker att egendomar blir värdelösa där växten etablerat sig och husägare med parkslide i trädgården kan inte avyttra sina hus för det finns inga köpare till hus med parkslide i trädgården.

Den härstammar från Japan men där är den inte tillnärmelsevis lika invasiv som i andra länder där den fått fäste beroende på att i Japan finns en insekt som begränsar den men den gynnaren lever endast i Japan. Främmande växter som saknar naturliga fiender kan snabbt bli stora och kostsamma problem.

När jag googlade på köp av parkslide så hittade jag en annons om försäljning i växtbiblioteket hos Hasselfors garden.Man upplyser om växtens invasiva förmåga men skriver;

"Växtplatsen kan begränsas genom en kraftig rotspärr som grävs ner före plantering. Begränsa växtkraften genom att slå med lie tidigt på våren."

Parkslide kan växa genom betong och genom asfalt, den kan förstöra brofundament och rötterna kan gå ner flera meter i marken. Den tar sig under Autobahn i Tyskland och dyker upp på andra sidan motorvägarna, rotspärr eller nedgrävda tunnor hjälper nog inte. En lie är ett ganska meningslöst vapen mot parksliden.

Det finns mycket att läsa om denna förfärliga växt men ändå verkar det som om folk trodde att det går att kontrollera parksliden men har man en gång låtit den växa och etablera sig i trädgården finns ingen ångervecka och det är förenat med stora kostnader att utrota den om det ens är möjligt.

"Den är så fin" - japp, den är fin men många av våra besvärliga ogräs är just fina. Det är inte fulheten som gör en växt till ett ogräs utan växtens svårkontrollerade framfart i våra trädgårdar och i vår natur.

Myndigheterna i Sverige har ännu inte reagerat på ett adekvat sätt inför spridningen av parkslide, det varnas för den men det är fortfarande inte straffbart att sprida den i trädgårdar. Från trädgårdarna hamnar den förr eller senare ut i naturen. En så liten rotbit som halva fingernageln kan generera ny växtlighet.

Parkslide är en rymmare från våra trädgårdar och sprids genom att man slänger trädgårdsavfall ut i naturen men även genom att människor generöst delar med sig av "den vackra bambun" till vänner och bekanta som inte har en aning om vilket monster de tagit emot.

Ett försvar till att etablera parksliden brukar vara att vårt klimat håller den på plats. Men vad finns för fog för ett sådant påstående?  Växten är tålig som få, den klarar torka och blöta, värme och kyla och gynnas av pågående klimatförändringar. 

Den hör inte hemma i vår natur där den ställer till svåra skador, inte heller i våra trädgårdar för den som planterar in den kan aldrig garantera att den inte så småningom växer in i grannens husgrund.


torsdag 16 oktober 2014

Rhododendron igen!

I vinter skall jag ägna tid till att lära mig mera om Rhododendron. Jag fick ett tips om boken "Pocket guide to Rhododendron species" av ordföranden för Svenska Rhododendronsällskapet Bengt Carlsson. Boken är nu beställd.

Jag har sedan tidigare Niels Skjöldbergs eminenta bok om Rhododendron. Den har jag läst många gånger, en utomordentligt fin bok om hur man odlar denna vackra växt. Massor av bilder och gedigen information om arter, hybrider inom släktet och lämpliga samplanteringsväxter. En bra bok att börja med om man vill närma sig växtsläktet. Tyvärr tror jag att Skjöldbergs bok är slut på förlaget men råkar ni stöta på den någonstans är den väl värd ett köp.

Det finns massor av trädgårdsböcker i handeln, många är riktigt, riktigt dåliga där gamla trädgårdsmyter okritiskt förs vidare av den simpla anledningen att författaren inte gett sig tid till att leta aktuell information. Oftast är det böcker som spänner över ett för stort fält och plockar lite här och där, med dålig källkritik och utan att gå på djupet i något sammanhang.  

De absolut bästa trädgårdsböckerna man kan hitta är där författaren ägnat större delen av sitt liv till just detta enda växtsläkte. Sådan böcker är sällsynta med de finns och är värda sin vikt i guld.

Från och med idag är jag också medlem i Svenska Rhododendronsällskapet, det skall bli spännande, roligt och alla gånger nyttigt.



 

onsdag 15 oktober 2014

Gröna, granna mossa!

Mossa - problem eller tillgång? Det är en smaksak men jag gillar mossan och speciellt nu på hösten när den lyser så grön och grann i den fuktiga luften och inte har konkurrens av  alla sköna blommor. Men nu har skönheterna gått till vila och det är mossans tur att glänsa.

Det går utmärkt att kombinera mossan med t.ex. ljung, primulor eller olika ormbunkar. Stensötan slår sig gärna ner bland mossan, den behöver inte mycket för att överleva. Under torrperioder vissnar bladverket ner men den kommer tillbaka så fort den fått lite vatten. I naturen finns en hel del skatter i form av gamla stubbar och rötter som blir hur vackra som helst i mossplanteringar - alldeles gratis pynt!

Lite mossiga bilder från idag;










måndag 13 oktober 2014

Finns det skönhet även i hösten?

Mörkret återvänder och fukten ligger kvar över trädgården mest hela dagen. En efter en ger växterna upp, några senblommande perenner lyser ännu med sina blommor och löven faller för att ge näring till nästa års växtlighet. Lite vemodigt är det allt, en och annan humla surrar fortfarande omkring men det är tyst i skogen. Men visst kan man se skönhet även i förfallet?  ...för det är ju nu det börjar, trädgårdsåret 2015.

Okänd höstaster
Miscanthus x giganteus - elefantmiskantus 






Ullungrönn `Dodong´





Echinacea purpurea `Alba´
Hakonechloa macra - hakonegräs
Hosta `Whirlwind´

fredag 10 oktober 2014

onsdag 8 oktober 2014

Barrväxter - det är fint det!


Glöm 70-talets sockertoppsgranar och tujor som snabbt växte över tak och garageinfarter så bilen fick ställas på gatan. Man kan fortfarande se dessa monster ibland som täcker husens fönster.

Det var då det, nu finns ett enormt utbud av barrväxter och framförallt de som benämns som häxkvastar, alltså dvärgbarrväxter  som aldrig någonsin kommer att nå till taknocken på huset. De är extremt långsamväxande vilket förenklar planeringen av rabatterna - man blir inte obehagligt överraskad om några år. Samplanteringsväxter finns många t.ex. ljung som lämpar sig särdeles fint tillsammans med barrväxterna .Barrväxter är städsegröna och behåller sin skönhet under årets alla dagar när perennerna vissnat och träden tappat sina löv.

Vill du lära mer om barrväxter så rekommenderar jag Brita Johanssons bok "Odla barrväxter"


tisdag 7 oktober 2014

" Tuffare än vad somliga tror.."

Det här är Rhododendron `Belkanto´ en riktig överlevare minsann!

Köptes för ganska många år sedan men blev aldrig någon vacker buske. Den har aldrig blommat, saknar indument, har vuxit långsamt och spretigt, ingen höjdare alltså. Den blev bara fulare med åren och efter varje vinter såg bladen hemska ut. Så efter den svåra våren 2013 såg den  värre ut än någonsin och jag grävde upp den och slängde den ovanpå en stor rishög i skogen med rötterna i vädret.

Men `Belkanto´ tänkte inte bli kompost och när vårvärmen kom började den grönska där uppe på rishögen. Då går det inte att förhärda sig så jag tog plantan och satte den i kruka. Där har den vuxit till sig i sommar och nu fick den en välförtjänt plats i den nya rabatten. Jag har väl inga illusioner om att den någonsin skall bli en förtjusande vacker rododendronbuske men efter att den kämpat en hel vinter med rötterna i luften så har den verkligen kvalificerat sig för en andra chans.



måndag 6 oktober 2014

Rododendron kan aldrig bli för många!

Jag trodde nog inte vårt sista projekt innan vintern skulle hinna bli klart men tack vare den varma och fina hösten har vi fixat det. Såhär såg det ut när vi började...


Torr och svår grävd lerjord, infiltrerad av trädrötter men nu är asparna borttagna och jag hoppas att inga andra trädrötter finns i närheten som kan invadera rabatten. Om så sker blir det ett fall för arboristen igen, våra trädgårdsväxter klarar  inte konkurrensen med kraftigväxande träd i vår natur. Det går några år men sedan tynar de bort.






Det gick åt en hel del material till att fylla rabatten, åtta balar grov torv, all kompostjord vi kunde uppbringa, barkmull, rododendronjord samt fyra kärror med stenkross. Ena kortsidan är bara provisoriskt gjord, där finns utrymme att fortsätta i vår.


Äntligen fick de komma i jorden, fyra unika rododendron som vi fick av Birgitta och Håkan från Lindbro trädgård i somras. Plantorna har väntat tålmodigt och vuxit en del där de stått i sina krukor på altanen. Unika och spännande är de eftersom Håkan frösår och korsar sina rododendron själv.




Följande rododendronkorsningar är nu planterade i nya rabatten;

Rh. pachysantum x pachysantum

Rh. yakushimanum x makinoi

Rh. ( Hope x Tia) x ( Bambi  x proteoides)

Rh. ( Bambi x proteoides) x Gondola



TACK TILL BIRGITTA OCH HÅKAN!






onsdag 1 oktober 2014

Arborist i arbete

I går var det dags igen för trädfällning  runt trädgården. Två stora aspar, sex björkar och en gran fälldes och skall så småningom få göra sin sista tjänst i vår kakelugn.

Det känns alltid lite tudelat och vemodigt att ta ner stora vackra träd men valet står mellan trädgården och träden. En liten tröst är att tallarna som växer här nu får större livsutrymme och kan utvecklas på ett bättre sätt. Granen som växte en bit in i skogen har hittat vår kompost som den invaderat med ett nätverk av rötter. Rötterna växer rakt uppåt genom den fina kompostjorden och dränerar komposten på både näring och fukt.

Asparnas rötter hittade vi i marken vid senaste grävning trots att träden befinner sig ganska långt borta. Att fylla den uppgrävda marken med ny, fin och näringsrik jord skulle bara resultera i en explosionsartad utbredning av trädens rötter som våra trädgårdsväxter aldrig kan konkurrera med.

Charles Lidster är arboristen som vi anlitade. Det är verkligen imponerande att se en utbildad arborist i arbete. Det finns trädfällare som vi anlitat någon gång för många år sedan men det kändes nästan som att släppa in elefanten i glasskåpet. Det blev skador i trädgården för att tekniken och kunskapen inte fanns hos den som utförde arbetet.

Charles fällde en hel del träd hos oss förra hösten så vi har stort förtroende för hans yrkesskicklighet. Inte en skada på någon enda växt eller träd i den omgivande trädgården, det är precisionsarbete in i minsta detalj.

Jag som inte vill förlora markkontakten blir onekligen lite yr när jag ser den snabba klättringen uppför trädstammen med motorsågen hängande i bältet. Högt säkerhetstänk, yrkesskicklighet och en tillit till egna bedömningar om trädets kapacitet är nog nödvändiga förutsättningar i arbetet men aldrig i livet att jag skulle ge mig upp i ett gungande träd, jag står helst med fötterna på jorden.