torsdag 18 januari 2018

Kortsiktighetens kultur

I går röstade EU parlamentet igenom ett ödesdigert beslut för naturen, förnyelsebar energi skall öka och det skall ske genom ett större uttag av biobränslen från skogen. Beslutet kommer att leda till ökad avskogning över hela världen, efterfrågan på biobränslen är stor och här vinner återigen ekonomin över det sunda, långsiktiga tänkandet. Dessutom baseras beslutet på ett allvarligt feltänk, biobränslen likställs med förnyelsebara källor som sol- och vindkraft trots att vedeldning avger mer koldioxid till atmosfären än fossila bränslen.



Denna gamla stubbe, övervuxen med mossa, lavar och svampar betingar numera ett ekonomiskt värde sedan EU igår slog fast att även stubbar är förnyelsebara källor och kan omvandlas till biobränsle. Det finns inget som är så levande som ett dött träd eller en gammal stubbe i vår natur. Denna stubbe innehåller massor av liv, förutom den växtlighet den härbärgerar lever miljoner småkryp av den i dess olika stadier. Till slut har den förmultnat till jord, trädets sista bidrag till det som skall fortsätta att gro och växa i myllan. Om man förstår detta blir man full av respekt, ja, till och med vördnad över hur naturen under miljoner år utmejslat förutsättningar för liv, för den biologiska mångfalden som sägs vara mänsklighetens viktigaste resurs.


Det som skett i Sverige de senaste 50 - 60 åren skiljer sig inte från de regnskogsavverkningar som pågår på andra håll i världen. Den dominerande metoden är kalhygge, ibland kallad "den svenska modellen" där man hugger ner naturskogar och återplanterar med växtförädlade träd. Vi ser dessa monokulturer överallt, granplanteringar där alla träd är lika gamla och i samma storlek. Marken som den ursprungliga skogen växte på är svårt sargad och ett kalhygge avger koldioxid till atmosfären under många år framöver eftersom det mesta kolet ligger bundet i marken. När naturskog ersätts av granplantering har man även radikalt förändrat förutsättningarna för biologisk mångfald.


Över 80 procent av Sveriges skogar har huggits ned och ersatts med virkesåkrar. ( Källa; Mikael Karlson Konsten att hugga träd och ha skogen kvar) Den enda typ av skog som fortfarande har en gynnsam bevarandestatus är fjällbjörkskog där kalhyggen inte tillåtits. Med det nya beslutet som togs av EU igår kommer attackerna att komma även på de sista delarna av svensk skog. Halva Sveriges skogsareal är inte äldre än 25 år i snitt, en mycket kort tid för ett träd och för en natur att återhämta sig. En naturskog är full av liv, insekter, fåglar, däggdjur och även de som står högst i näringskedjan, våra rovdjur och rovfåglar. Alla har de en plats och en uppgift i ekosystemet och bidrar till den biologiska mångfalden, vi människor skulle nog kalla det för ett sinnrikt samarbete. Alla bidrar och allas bidrag behövs. Även det som sker under jorden har en stor betydelse för det som vi ser ovan jord. Svamparnas mycel finns överallt i jorden och är sammankopplade med trädens rötter, kallas att leva i symbios där båda är vinnare. Mycelet som är sammankopplat med trädens rötter levererar det som träden inte förmår, bryta ner berg, sand och grus till näring. Som tack får svamparna socker som träden producerar genom fotosyntesen. Under miljarder år har evolutionen skapat detta sinnrika system för överlevnad, ett system som brutalt avbryts vid ett kalhygge.


Den här sorgliga synen har vi nog alla sett, en högstubbe heter det. Vid kalhyggen är man skyldig att lämna några avkapade högstubbar, det kallas för "generell naturhänsyn" ett deprimerande monument över mänsklig dårskap. Tanken är att lämna lite livsutrymme kvar i den skändade marken och kanske kan en och annan solälskande insekt hitta livsbetingelser i den döda stubben men att kalla det för "generell naturhänsyn" är ett hån om något till all den död som kalhygget har åstadkommit.

Är detta ett pris vi vill fortsätta att betala? Det finns inget svar på den frågan, var och en måste själv ta ställning. Naturen med allt det liv som lever där är de som betalar för vår överkonsumtion och girighet, om man skall tala klartext. Ingen har  hitintills betalat räkningen för vad det kostar, den kommer förstås men belastar generationer efter oss - om vi har tur.

God litteratur i ämnet ; Konsten att hugga träd och ha skogen kvar förf. Mikael Karlsson


20 kommentarer:

  1. Det er så trist, at man ikke vil bevare naturen, lignende ting sker i Dk. Verden er af lave :(
    Kram

    SvaraRadera
  2. Åh altså...man tager sig jo til hovedet!

    SvaraRadera
  3. Hej Gunilla

    Ja. Det kommer nog inte att gå så många år innan alla kommer att skaka på huvudet när man talar om de stora kalhyggen.
    "Greed is good" sa någon då "girighet är bra".., det stämmer inte på lång sikt, det vet vi nu. Vi bör inrätta oss så att det inte stämmer kortsiktigt heller.

    Gott du tar ställning.

    Ha en trevlig kväll

    SvaraRadera
  4. Du argumenterer overbevisende og lidenskabeligt for din sag. Dengang vi indrettede skovhaven, stod der mange stubbe tilbage, fordi vi ikke ville have store maskiner derind og ikke orkede at fjerne dem manuelt - altså ikke på grund af klogskab, men dovenskab. Efterhånden er de allesammen blevet formuldet, og det er en proces, som det har været interessant at følge.

    SvaraRadera
  5. Att vi skövlar skog i samma takt som regnskogarna skövlas har jag hört flera gånger. Men för övrigt kan jag inte tillräckligt om ämnet. Vi har ju bevarandehänsyn på skogarna runt mig och de har blivit naturreservat.

    En sak, som kanske finns fast jag misst det, är att det hade känts bra om någon tog ett helhetsgrepp och gjorde konsekvensanalyser. Exempel en stor tung elbil i Oslo får på grund av sin miljövänlighet köra i bussfil vilket kanske lockar till mer körning, parkera gratis och köra med dubbdäck som sliter upp mängder av partiklar pga bilens tyngd. Så vad blir helthetspåverkan? Känner samma sak överallt - var finns helhetsbedömningen...?

    Kram, Carina

    SvaraRadera
  6. Hej Gunilla!

    Trist lesning! De gjør akkurat det samme her, og det ene treet de setter igjen ser egentlig helt smummelt ut. Det blir et monument over dårskap. En kan begynne å undre seg over hvor dumme menneskene kan bli. Der er det visst ingen nedre grense...

    Klem!

    SvaraRadera
  7. Det er altid svært med beslutninger i så store sammenhæng som f.eks. EU. Prøv bare at forestille dig hvor mange kompromisser der er indgået på vej mod en beslutning, når 500 mill. mennesker med alverdens forskellige naturtyper og klimazoner skal blive enige om noget som helst. Måske er forslaget startet som et naturbeskyttelses projekt?
    Jeg vil naturligvis helst have en varieret og kontinuer skovbeplantning alle steder, men er klar over der også må være plads til kommercielle skove. Det må være muligt at lave en balance i hvert tilfælde - også i Sverige.
    Blev til gengæld lidt glad da jeg for en uges tid siden hørte at Danmark faktisk har udvidet sit skovområde ganske meget de senere år. Men vi havde også kun 10 procent skov som udgangspunkt, så der var plads til forbedringer.

    Håber bare vi får lidt fornuft efterhånden...
    Mange hilsner fra Ulla

    SvaraRadera
  8. Du er virkelig en god talskvinde for, at vi skal værne om vores natur. Du får det største skulderklap fra mig.

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
  9. Hei Gunilla.

    I Norge har vi bare 2.7 % gammelskog igjen, altså skog som får leve og dø uten menneskets inngrep. Mange arter lever bare der, og de er det ikke mange av lenger.
    Dette var det jeg fant om skogbruket i Norge:

    _

    Det gjøres noe for å huse dyr og insekter ved at de setter igjen
    "høystubbene", eller livsløpstrær som de også kalles. De MÅ de altså sette igjen.

    Allerede når skogeieren og de som skal gjøre hogstjobben planlegger hogsten, så tenker de over hva som skal tas ut, hva som skal stå igjen og hva som skal plantes igjen når hogsten er over.

    Når sånne stubber får stå igjen og tørke ut og råtne, så er det mange arter som trives der. Insektsarter, mosearter, lavarter og fuglearter.

    Og når skog hogges på denne måten, så gir det rom for at akkurat dette skogholtet kan bli hjem til nye arter som ikke har vært der før, og et bedre hjem for de som har levd der en stund. Faktisk er hele hogstområdet et stort matfat, for all kvisten som ligger igjen etter tømmerhuggerne brytes fort ned og blir god næring både for skogbunn og for insektene og dyrene som lever der.

    _

    Det hørs så fint ut dette over her, men så må jo dyr, mose, insekter, planter mm komme fra et sted også. Og når all skog hogges en etter en i åresvis, taper naturmangfoldet. Bare ta Lavskrika som kun lever i gammelskog, og ikke har en sjans til å leve i en skog som skal vokse opp på nytt og på nytt etter hogst.
    Mange arter kan ikke bare "flytte" på seg og begynne på nytt i en annen skog.

    Viktig tema dette.

    Ønsker det en fin helg:-)

    SvaraRadera
  10. Tänk om folk kunde begripa hur viktigt detta är! Tyvärr är det alltför många som inte ens förstår det mest grundläggande. Jag tänker på för några år sedan då en hel del skog avverkades i maj (!) här i närheten. Man kan tänka sig hur många fågelbon med små ungar som strök med då. Eller när det hävdas att älgstammen måste minskas för att älgarna förstör skogen - vad ska älgarna leva av när det inte finns något annat än tallplantor på åtskilliga kvadratkilometer? Tall har aldrig varit deras favoritföda och hade det funnits lövträd i rimlig mängd hade de tagit dessa i första hand. Eller alla högt specialiserade insekter som lever i död ved som måste vara av rätt slag i rätt nedbrytningsstadium och ligga där det är rätt fuktighet och rätt nivå med sol eller skugga osv. Många av dem lever i vedsvampar som har lika speciella krav. Och det är helt riktigt att levande skogar har stor betydelse för klimatet och att vedeldning avger massor av koldioxid. Tänk om vi kunde lyssna på Mikael Karlsson, Sebastian Kirppu och andra som har förstått hur allt hänger ihop. Du förklarar det väldigt bra och vi får försöka få ut det så gott vi kan.

    Olle

    SvaraRadera
  11. Att EU parlamentet röstar igenom ett ödesdigert beslut för naturen låter bara hemskt.

    SvaraRadera
  12. Hei Gunilla!
    Dette er skikkelig deprimerende lesning. Her forsvinner skogen mer og mer for å bygge en ny motorvei. Fjellmasser blir sprengt og flyttet. Nye kjempehøye "fjell" dukker opp. De få trærne som får stå igjen, blir lett blåst overende. De har ingen beskyttelse av de andre.
    Snauhogst skjer på tross av kunnskap. Orkene (Tolkien) skal en behandle med stor respekt. Det er så skremmende at dumhet og grådighet regjerer.
    Klem Anne

    SvaraRadera
  13. Monet asiat menevät EU:ssa ja varsinkin täällä Suomessa huonoon suuntaan. :(

    SvaraRadera
  14. Hej Gunilla!
    Så fint du beskriver den utveckling som skett i naturen under miljontals år. Den tid det tagit för individerna, oavsett om de är växter, små insekter, rovdjur eller svampar att anpassa sig och bilda den väv av liv som utgör naturen på vårt unika jordklot. Läste nyligen om Arktis flora, och om hur det numera varmare klimatet påverkar delar av den. En del växter går i blom tidigare, och har redan blommat över när de insekter som i miljoner och åter miljoner år pollinerat dem vaknar. Samspelet har ruckats och växterna hinner inte bli befruktade.

    Vi människor ställer till det, och det enda mänskligheten skulle kunna göra för att i någon mån lindra verkningarna av vår framfart är, efter vad jag tror, att ändra vårt sätt att leva och dra ner på vår levnadsstandard. Att bara fortsätta på den väg vi slagit in på och öka användningen av biobränsle (skog) för att kunna dra ner på nyttjandet av fossila bränslen är som att gripa efter halmstrån. Anledningen till att de tagit detta beslut är nog att koldioxiden som släpps ut när man eldar biobränslen redan finns i jordens befintliga kretslopp och därför inte ökar den totala mängden koldioxid som cirkulerar. Vid användandet av fossila bränslen så tar man ju upp kol som inte ingått i kretsloppet på flera miljoner år och som därmed ökar den totala mängden koldioxid som cirkulerar. Detta var absolut inget försvar av det beslut som EU parlamentet tagit. I skogen finns ju kolet bundet i träden, och genom att förbränna dem och släppa ut det som koldioxid i atmosfären så förstör man den balans och harmoni som råder (eller rådde får man nog tyvärr säga med tanke på den skada vi redan orsakat.)

    EU- parlamentets beslut är riktigt sorgligt och människans tendens att utnyttja, istället för att värna om jorden och dess olika livsformer, högst beklagligt. Undrar när vi kommer att vakna upp.

    Förlåt att jag skriver så mycket, men frågan är så viktig att tankarna bara "bubblade" på.

    Tack för att du tar upp frågor som berör och som behöver beröras.

    Kram Anna-Karin

    SvaraRadera
  15. Med tungt hjärta jag läser. Sorgsen. Trött. När ska mänsklighetens dumhet upphöra. Tack för viktigt och informativt inlägg.
    Är det möjligen så att du skriver insändare också? Vore ju jättebra om denna text kunde publiceras i nån av de större tidningarna också DN, kvällspressen.
    Kram
    /Anette

    SvaraRadera
  16. Dina texter är så viktiga att de bör läsas av fler än oss här på bloggarna.
    Jag tar och publicerar ditt inlägg även på min FB-sida. Inte för att jag tror att det blir någon rusning där heller (folk orkar oftast inte läsa mer än några få rader), men kanske ändå några till.
    Länkar också i mitt nästa inlägg på bloggen.
    Kram, Anja

    SvaraRadera
  17. Tack Gunilla för att du tar upp detta så viktiga ämne. Jag blir oerhört sorgsen när jag tänker på EU:s beslut. Vi passerade förut en fantastisk storskog på väg till en plats där vi brukar gå ofta med hunden. En dag för ett par år sedan kände vi plötsligt inte igen oss längre. Hade vi åkt fel. Hela landskapet hade förändrats. Kvar fanns bara några enstaka furor och så dessa högstubbar, som du så riktigt beskriver med " ett deprimerande monument över mänsklig dårskap". Återigen, tack för ett upplysande och bra inlägg!

    Kram Anita

    SvaraRadera
  18. Kloka ord i ett viktigt ämne! Har inte sett så mycket av eländet på senare år eftersom vi bor i ett hörn av Sverige där nästan ingen kalavverkning sker och där det vimlar av naturskyddade områden och mycket stora områden som inte exploateras alls eftersom ägarna har dem som jaktmarker. Själva har vi ca 7000 kvadrat urskog som vi inte "städar" alls. Skulle vara intressant att inventera insektslivet där!
    Ett tips, nej, en bön: gör om ditt inlägg till en insändare och skicka till alla tidningar du kommer på: DN, SvD, Land, Året Runt...
    Kram

    SvaraRadera
  19. Gunilla!
    Jag hittar ingen mejladress till dig.
    Så vitt jag förstår är du inte med i FB? Jag skulle önska att du sapade ett konto - om inte annat så för tillfälligt. Det har uppstått en diskussion ang. Ditt inlägg som jag publicerade på min sida. Tyvärr har jag inte tillräcklig kompetens att bemöta kommentarerna. Du kan avsluta FB så fort du inte vill ha den mer.
    /Anja

    SvaraRadera
  20. Hej Anja!

    Nej, jag är inte med på FB och har ingen lust att vara det heller. Jag är inte förvånad att det väcker känslor, att vi förstör vår natur, att vi har en klimatkris och en artutrotning som världen aldrig skådat tidigare, allt detta väcker starka och ofta ilskna reaktioner.
    Jag har funderat mycket över varför det är så. För om vi är ärliga så vet alla hur det ligger till men det är skrämmande och ingen vill gå omkring och vara rädd eller känna sig maktlös. Ingen har ansvaret samtidigt som vi alla har det men ändå förväntas det att någon annan skall ta just det ansvaret som vi själva inte vill ta. Då är den enkla vägen att bli klimathotsskeptiker eller att låtsas att trädplantager är skog.

    Jag kan inte övertyga någon som valt den vägen lika lite som någon kan övertyga mig om att det som vi gör mot naturen är rätt och riktigt och att det inte kommer att medföra allvarliga konsekvenser för vår planet.

    Jag hoppas du inte får problem om diskussionen urartar. För den som är genuint intresserad så finns hur mycket information som helst att ta del av, böcker att läsa och seriösa undersökningar som vidgar vyerna. Det är bara att börja läsa, det har jag gjort.

    Kram!

    SvaraRadera