fredag 24 januari 2014

Vår älskade knöl

I tidningen ATL Lantbrukets affärstidning nr.4 finns en stort uppslagen artikel med rubriken "Glyfosat i utsädet förstörde skörden"

Potatisodlare fick hela säsongens skörd förstörd genom att utsädet delvis inte grodde och att kvaliteten på potatisen var så dålig så den blev osäljbar.

Vid klagomål som framfördes till företaget som sålt utsädet gjordes en analys som visade att både moder- och dotterknölar innehöll glyfosat. Ingen vet idag hur bekämpningsmedlet har hamnat i potatisodlingen och någon ersättning, mer än kostnaden för utsädet går inte att få. Glyfosat är ett bekämpningsmedel mot ogräs och den verksamma substansen i bl.a. Roundup.

Det anmärkningsvärda i denna trista historia är att utsädet var av certifieringsgrad A, kontrollerat och godkänt av Jordbruksverket utan anmärkning. Då visar det sig att det statskontrollerade utsädet endast omfattar storlek, mekaniska skador, skorv, rötor och virusangrepp. Jordbruksverket testar aldrig utsädet för glyfosatförekomst eller rester av andra ogräsmedel.

Det är, enligt Jordbruksverket, upp till köparen att ställa krav på det utsäde man köper. Ett argument som faller platt till marken  - det är omöjligt för enskilda köpare att ha kunskap om vilka gifter som kan förekomma i grödorna samt naturligtvis en fördyrande effekt som ingen som jobbar på en konkurrerande marknad vill ha som påslag på sin produkt.

Potatisen är vår största basföda, vi äter årligen massor av potatis. Tyvärr är den också den gröda som besprutas allra mest. I konventionell potatisodling så besprutas potatisen i snitt 7,5 ggr under säsongen. Värstingarna är Bintje och King Edward som besprutas ungefär var sjunde dag enligt Naturskyddsföreningen. Odlingarna besprutas i förebyggande syfte oavsett om skador finns och det sprutas mot ogräs, insekter, bladmögel och för att blasten skall vissna ner vid rätt tidpunkt. Medlen som används är direkt skadliga för vattenlevande organismer, för bin och andra pollinerande insekter. Hur det står till med hälsorisker för människor finns förstås inte beskrivet utan det får vi gissa oss till.

Sanningen om alla bekämpningsmedel som i allt ökande mängder tillförs vår natur och hur det på sikt påverkar allt levande finns inget svar på idag. Vi lever i en tro att här i Sverige är vi skyddade från mer eller mindre farliga substanser för vår miljölagstiftning är den bästa i världen. I verkligheten ersätts utfasade kemikalier av ständigt nya produkter som har stora likheter med de som nyss förbjudits. Det sker alltid en ekonomisk avvägning när man godkänner nya produkter och miljöskador har svårt att hävda sig mot ekonomiska fördelar.

Det man kallar cocktaileffekt - dvs när olika kemiska ämnen samverkar och bildar något nytt är i realiteten omöjlig att kontrollera. Kombinationerna är oändliga och att identifiera hälsorisker på djur och människor låter sig inte göras, kostnaderna skulle bli orimliga och man hittar bara det man specifikt söker efter vid kontroller, allt annat förblir okänt. 

10 kommentarer:

  1. Detta kände jag inte till - skrämmande läsning! Undrar hur mycket gifter och kemikalier vi får i oss egentligen?
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Det är fruktansvärt! Min gubbe är helt galen i potatis, han ska ha det varje dag. Helst kokt, stekt eller bakad och då blir man ju mörkrädd när man läser sånt här. Visserligen köper vi potatisen hos en bonde i närheten, men vem vet vad han har fått för utsäde - även om jag tror att han använder sig av egen potatis. Men man vet ju aldrig..... !!

    SvaraRadera
  3. Ja, det är hemskt, men jag är inte särskilt förvånad! Känner att myndigheterna sviker mig som konsument vad det gäller intresse för dessa frågor och kontroller. Det verkar som om lagstiftningen är för klen också. Jag är mycket nogrann med att undvika gifter så långt det går. Det är odla själv eller köpa ekologiskt som gäller.
    Tycker också att det diskuteras alldeles för lite om hållbart leverne på trädgårdsbloggarna rent allmänt.

    Eloge för att du tar upp ämnet och skriver så bra!

    /Anette

    SvaraRadera
  4. Hejsan Gunilla!
    Usch och fy vilken hemsk sanning jag läser här om vår potatis. Mat som nästan dagligen serveras på våra matbord, urk!

    Har varit lite vilande från bloggande i sommar men ska väl försöka 'återkomma' till den världen igen nu då hösten och mörkret smyger på.

    Ha det gott!

    SvaraRadera
  5. Herregud! Vad ska vi med Jordbruksverket till när de har en sådan attityd? Har du någon aning om ifall vi kan vara säkra på att inte få i oss gifter om vi köper ekopotatis?
    Ha det gott! /Laila

    SvaraRadera
  6. Uff det er lite hyggelig å tenke på, en ordentlig tanke vekker.

    God kveld til deg.

    SvaraRadera
  7. Vi köper så mycket ekologiskt vi bara kan.
    Ang, Platanträden så växer de i Smörparken . 3 st på vänster sida innan bron om du kommer från stan :)
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  8. Hej Gunilla!
    Som gammal medlem i NF har jag också vetat länge historien om den förgiftade potatisen. Har nog inte köpt en "konventionell" potatis på 10 år - eller så. Allt som går att köpa ekologiskt i vanliga livsmedelsaffärer hamnar i min kasse.
    Potatis, druvor, gurkor, kaffe, bananer, paprika för att komma på både in-och utom landet.
    Det är totalt obegripligt för mig att i denna tidevarv med så mycket kunskap om sambandet mellan gifter och hälsa - att det trots allt förekommer och tillåts. Som tur är - är vi idag många privatodlare som odlar ekologiskt. Våra små jordplättor är befriade från påfyllning av gifter. Men, vad som kommer uppifrån med regn och vindar...?...det vet vi inget om.

    /Anja

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. Veldig godt og informativt skrevet Gunilla. Det et trist at så mange faller for fristelsen og anvender seg av tilsynelatende lettvinte løsninger som kjemisk ugress- og skadedyrbekjempelse. Jeg blir ofte forbauset over hvor ofte, selv hobbyodlere anbefaler å sprøyte med Glyfosat holdige midler. Min trädgård skal være kjemikaliefri og jeg håper stadig flere forbrukere blir bevisste på hva vi kjøper og bruker. Forbrukernes bevisste handlinger påvirker økonomi og er den beste måten å få endret en trend med stadig mer utbrakt bruk av kjemiske midler i gårdsbruk og private hager.
    Takk for at du tar opp et viktig tema.
    Stein

    SvaraRadera