onsdag 17 september 2014

Ett sista projekt

I fjol höstas tog vi bort ett antal träd runt trädgården vars rötter konkurrerade alltför elakt med trädgårdens planteringar. Bland annat togs en stor flerstammig sälg ner vilket gör det möjligt att nu skapa nya odlingsytor när sälgens rötter inte längre stör.

Såhär såg det ut innan grävarbetet påbörjades, av erfarenhet vet jag att det inte är så stor idé att planera alltför detaljerat för man vet aldrig vad som döljer sig under markytan.


Marken är som vanligt genomvävd av trädrötter men det mesta är döda sälgrötter. Tyvärr hittade vi även levande asprötter som sannolikt kommer från två stora aspar som står längre in i skogen. Jag trodde faktiskt inte att asparnas rötter skulle nå så långt, det blev en besvikelse. Det är ingen mening med att göra planteringar förrän asparna är borta, de kommer omgående att invadera all ny jord.


Här dyker en annan besvikelse upp, stora stenar som inte låter sig flyttas med handkraft. De har värsta tänkbara läge, strax under jordytan. De ligger för högt för att något skall gå att plantera ovanpå dem och för lågt för att kunna användas som t.ex. trampstenar i rabatten.






Nu går det inte att komma djupare i den hårda leran. Färdiggrävt alltså och dags att hitta lösningar. Att det skall bli en surjordsrabatt är nog det enda jag är helt säker på och ett träd vill jag plantera mellan stenarna där marken börjar vända uppåt men det blir nog inte i höst. Det här med kanter är alltid det svåraste tycker jag och det kommer man aldrig undan, kanter blir det alltid. Hade tänkt mig torvblock som sågas så att det blir lite böljande kanter för att hålla samma stil men nu blir det svårt med en upphöjd bädd för då hamnar de stora stenarna under jordytan ... hmmm...stenar är ett alternativ men kanten blir lång och då är risken att det ser alltför radat ut.
 Det här blir nog  höstens sista stora projekt, jag börjar bli lite trädgårdstrött och inatt var nog termometern nere och nosade på nollgradigt. Lite frostvitt nere på gärdena som påminner om att snart är årets grönska ett minne blott.






3 kommentarer:

  1. Det var inget litet projekt - vilket jobb ni har gjort! Jag känner igen mig i utmaningarna med stenarna, det är alltid lika spännande att se hur djupt man kan gräva när man sätter spaden i jorden. Skall bli spännande att se resultatet av detta så småningom!
    Kram Nora

    SvaraRadera
  2. Vilket mastodontprojekt! Fast jag förstår att det är riktigt kul och spännande!!
    Själv håller jag på med ett betydligt mindre projekt; Gräver upp ett par pallkragar. En är redan klar och idag skulle jag gjort klar en annan, men inatt sa kroppen upp sig så jag har bara varit ute i 10 minuter och rastat Santos. Fick ryggskott, men det värsta var att jag fick kramper i bena hela natten så jag kunde inte sova. Alltså kramp från ljumsken ner i fötterna på båda benen! Fruktansvärt ont och "eftervärken" känns fortfarande. Men det är ju en dag i morgon också.....
    Problemet jag har nu är att jag måste dela alla förväxta perenner och sen gräva ner en del och kruka resten. Hoppas jag har krukor kvar så det räcker!
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
  3. Irisarna jag har i pallkragarna är varken sibirica eller germanica utan några amerikanska hybrider som jag direktimporterat. Dom är underbara, men det är bara den här `Dark Aura´ som spritt sig - och det gör ingenting för "folk" älskar den och vill gärna ha plantor av mig!
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera