fredag 25 november 2016

Inför advent 2016

Sylvias julvisa

Och nu är det jul i min älskade nord;
är det jul i vart hjärta också?
Och ljusen de brinna på rågade bord,
och barnen i väntan stå.
Där borta i taket, där hänger han än,
den bur som har fångat min trognaste vän.
Och sången har tystnat
i fängelseborg;
o vem har ett hjärta för sångarens sorg.


Jag bor i de eviga vårarnas land,
där de glödande druvorna gro.
Cypresserna dofta vid havets strand;
där har jag mitt ensliga bo.
Det flammande Etna, det gnistrar så skönt;
och luften är vårlig, och gräset är grönt.
Orangernas ånga
ur skogarna går,
och ljuv mandolinen om kärlek slår.


Cypresserna dofta. Det brusande hav
i silver mot stranden bryts;
vid foten av Etna, där är en grav,
vars sorg uti blommor byts.
Där slumrar en gäst från nordens dal;
och nu är det jul i hans fädernesal.
Vem sjunger din visa,
som fordom en gång?
Hör, Sylvia sjunger din hembygds sång!


Och stråla, du klaraste stjärna i skyn,
blicka ned på min älskade nord!
Och när du går bort under himmelens bryn,
välsigna min fädernejord!
I blommande vårar, på gyllene strand,
var finnes ett land som mitt fädernesland?
För dig vill jag sjunga
om kärlek och vår,
så länge din Sylvias hjärta slår.


Zacharias Topelius 24 december 1853.


Sylvias julvisa är en av de mest älskade julsångerna i Finland, den skrevs i diktform av skalden och sagoberättaren Zacharias Topelius och tonsattes av Karl Collan.

Topelius var en stor djurvän och dikten handlar om en liten fågel, troligen svarthätta ( Sylvia atricapilla) som på sin årliga flytt till varmare länder fångas vid passagen över Sicilien av hänsynslösa människor och får tillbringa sitt återstående liv i en bur. Texten berör och ögonen tåras när den lilla fågeln, genom Topelius ord, berättar om sin längtan efter frihet.


I helgen tänds stjärnan med de sju uddarna i alla hem och offentliga byggnader i den lilla staden Nykarleby vid Bottenvikens kust i Finland. Topelius, född 1818 på Kuddnäs gård i Nykarleby, skriver  i sin dagbok år 1885 att när stjärnan tänds inleds julen.

Nykarlebystjärnan visar vägen i vintermörkret, en kär symbol för alla Nykarlebybor och människor med anknytning till den lilla staden i norr. Stjärnan har alltid tillverkats av lokala hantverkare, aldrig industriellt. Traditionen har överlevt två världskrig och alla andra påfrestningar som drabbat staden vid kusten. Jag är född och uppvuxen i Nykarleby.

Jag önskar att alla människor i kväll kan tända ett ljus som symbol för det goda, för förnuft och klokhet i en orolig värld.

Vi behöver varandra.

TREVLIG ADVENT!

14 kommentarer:

  1. ...och jag kan den på finska...oj, vad den gick rakt i hjärtat. Har aldrig sett den på svenska.

    /Anja

    SvaraRadera
  2. Det måste finnas mycken inneboende kraft i Nykarlebyborna.
    Nykarlebystjärnan kände jag inte till tidigare, men dess historia grep mig direkt och nu känner jag plötsligt stor samhörighet med en så vacker och kraftfull symbol.
    Visst behöver vi varandra. Trevlig Advent!

    SvaraRadera
  3. Det er hyggeligt at læse om andre egnes traditioner.

    SvaraRadera
  4. Topelius was a wonderful author. Together with "Sylvias julvisa", his
    "Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt" and "Sparven på julmorgonen" are definitely among the most beloved Christmas songs in Finland.
    Thank you for the lovely post. I wish everyone could read it.
    Trevlig Advent!

    SvaraRadera
  5. Smukt digt med en køn tekst.
    Trevlig Advent

    SvaraRadera
  6. Hej Gunilla!

    Vakker tekst! Ja, vi behøver både lys og varme i denne gale og kalde verden! Jeg har tent masse lys nå i kveld både ute og inne :)

    Klem!

    SvaraRadera
  7. Kommer ihåg stjärnan och den fina traditionen. Självklart tänds det ett ljus ikväll för det goda, för fönuftet och klokheten.
    Önskar dig fin advent
    /Anette

    SvaraRadera
  8. Ja Gunilla!
    Också jag tänder gärna ett ljus som symbol för det goda, för förnuft och klokhet i denna oroliga värld.

    Allt gott

    SvaraRadera
  9. Det er et meget smukt og tankevækkende digt. Og det er fint, at du på din blog udbreder kendskabet til digtet. Sådan er der sikkert mange smukke lokale juletraditioner.

    Hilsen Elna

    SvaraRadera
  10. Mycket vacker text och en underbar tradition att hålla fast vid. Det blir viktigare att tända ljusen när det finns en historia bakom som man också har en koppling till.

    Ha en fin helg! Carina

    SvaraRadera
  11. Hei Gunilla!
    Jeg blir både trist og glad av å lese dette. Mest glad. Fugl i bur er usigelig trist.
    Vakker stjerne. Det er så deilig at ikke alt er kommersialisert.
    I dag har jeg vært i skogen og plukket vakker mose.

    Klem Anne

    SvaraRadera
  12. Jo, den stjärnan känner man igen! Den lyser även här i grannkommunen i vissa fönster bland de som har anknytning till staden. En fin tradition!
    Trevlig advent!

    SvaraRadera
  13. Hej Gunilla!
    Zacharias Topelius, och Johan Ludwig Runeberg, två fantastiska författare, och poeter. Växte upp med dem, fler borde läsa de fantastiska texterna.
    Ha en fin Advent!
    Marika

    SvaraRadera
  14. Tack för en vacker och hjärtskärande visa jag aldrig hört förut, och för avslutande mycket tänkvärda ord.
    Allt Gott!
    Anna-Karin

    SvaraRadera